tisdag 8 september 2009

S:t Thomas av Aquinos teologiska vision

Det finns dem som har anklagat skolastiken och i synnerhet den helige Thomas av Aquino för att ha "befläckat" en genuin kristen teologi med hednisk filosofi, särskilt Aristoteles. Martin Luther kallade skolastiken för "teologins ursynd", och det sägs att Thomas Summa Theologiae ingick bland de böcker som Luther brände upp i organiserade bokbål. Specifikt har man tittat på den andra delen av Summa Theologiae som behandlar människan och dygderna(Första delen behandlar Gud, den tredje behandlar Kristus och sakramenten), som man menar egentligen inte handlar så mycket om Gud utan skulle vara en mer renodlad filosofisk del. Med andra ord så skulle människans handlande och den etiska reflektionen som följer av det inte ha så mycket att göra med själva uppenbarelsen från Gud, vilket öppnar den andra delen för pelagianistisk tolkning enligt den påvlige husteologen fader Wojciech Giertych.



Men vad är det som helige Thomas säger om teologin? I Summans första del, första frågan så säger han att teologin är en vetenskap, och att det är en vetenskap om Gud, samt att det är en vetenskap som hämtar sina principer från Guds uppenbarelse. För Thomas så spelar filosofin en underordnad roll i detta, philosophia ancilla Theologiae.Enligt Thomas av Aquino så finns existerar Gud på tre olika sätt:



  • Allestädes närvarande(Guds finns överallt för att Han är grunden för allt, i.e. både immanent och transcendent)

  • I Jesus Kristus och sakramenten

  • I helgonen och personer som handlar på nådens ingivelse




Vi kan sedan se hur Summa Theologiae är uppdelad efter dessa tre sätt(modi) att existera:

Första delen behandlar Gud i sig själv och Gud som skapelsens första princip.
Andra delen behandlar människan och hennes dygder och känslor(passiones).
Tredje delen behandlar Kristus och sakramenten


Vi måste också ta hänsyn till att hela Summan är uppbyggd efter en kosmisk dynamik som den platonska filosofin kallar exitus-redditus, hur allting är i en enhet, sprids ut i en mångfald för att sedan förenas igen. Första delen är om den första principen, tredje delen har ett eskatologiskt perspektiv, hur allting blir sammanfattat i Kristus, båda handlar tydligt om Gud. På vilket sätt handlar den andra delen om Gud? Den behandlar Guds handlande i historien och med människorna. Förutom att människan är skapad till Guds avbild så menar helige Thomas att Gud är närvarande på ett särskilt sätt i människor som handlar på nådens ingivelse.Med andra ord, det går inte att anklaga helige Thomas av Aquino för att ha korrumperat teologin med filosofi. Han använder sig av filosofin på ett sätt som är helt legitim inom teologin och som har gjorts ända sedan kyrkofäderna, att med rationella argument försvara den kristna tron mot invändningar från dem som inte accepterar uppenbarelsen. Thomas säger tydligt att vi inte med rationella argument kan bevisa den kristna tron, utan bara visa hur tron inte motsäger förnuftet. Det är tydligt att för den helige Thomas så är uppenbarelsen viktigare än filosofi.

2 kommentarer:

  1. "vilket öppnar den andra delen för pelagianistisk tolkning enligt den påvlige husteologen fader Wojciech Giertych."

    Kan du förklara detta lite mera? Låter som en inledning...

    SvaraRadera
  2. En del har förstått den andra deen av Summan som en rent filosofisk reflektion som bara hänvisar till Skriften som en auktoritet men inte hämtar sin grund i den. Det bibliska finns bara där för att stötta den filosofiska synen på människans moraliska liv.
    Och en rent filosofisk syn på människans moral och hennes fullkomliggörelse skulle kunna få vissa att dra slutsatsen att människan skulle kunna bli frälst på egen hand, utan Guds nåd.

    Detta är dock inte alls Thomas syn utan vad han beskriver är människan som svarar på nådens ingivelse. Jag återkommer med ett annat inlägg om detta.

    SvaraRadera